Det finns sju huvudtyper av broar: balkbro, bågbro, hängbro, snedkabelbro, fackverksbro, konsolbro och valvbro. Man har sedan underkategorier som flottbro och pontonbro men den gemensamma nämnaren är att Trafikverket använder benämningen “bro” till övergångar som har en spännvidd på minst 2 meter i största spannet. Om siffran är mindre kallar man konstruktionen för trumma istället.

Hur byggs en bro?

En bro konstrueras vanligen av stål, vilket också är det slitstarkaste materialet. Dock är dagens broar ofta en blandning av både stål och betong, där den bärande delen är av stål och den del som kallas farbana som trafiken åker på, är tillverkad av betong. Även mindre broar är bra att bygga i stål, speciellt om de går över vatten. Materialet gör att hela processen går snabbare och det rör sig även om ett estetiskt intryck, då en stålbro gör sig bättre i den omgivande naturen.

De sju olika brotyperna byggs på lite annorlunda sätt, dels på grund av brons terräng, dvs om det är en hög-eller lågbro samt hur mycket tyngd bron ska klara av. En balkbro är till exempel byggd på det sättet att det är båda ändarna i form av balkar som ska hålla upp större delen av bron och en konsolbro som är byggt med konsoler, har endast en ordentlig bärande ände av balkar. Bågbron är konstruerad med landfästen på båda ändarna, en hängbro hänger från två fästande kablar på var sida liksom snedkabelbroar.

Skillnaden mellan de två sistnämnda är att kablarna på en snedkabelbro är förankrade i olika höjd och på olika ställen. En fackverksbro hålls upp av en solid brobana som i sin tur hålls upp av fästa balkar. Valvbron är en av de äldsta broarna från medeltiden och är stark tack vare att bågens böjning utövar ett tryck i längdriktningen.

De första broarna

De allra första broarna byggdes för tusentals år sedan. Man använde då naturmaterial som sten, trä och fäste de med rep. Som man kan förstå så var dessa konstruktioner ganska dåliga, vilket ledde till många kollapsade broar genom tiderna fram till vår tids moderna teknik.