När städerna utökas, behövs fler vägkonstruktioner och ny teknik för att säkert och smidigt kunna skapa en bra väg på kort tid. Infrastrukturen byggs dagligen ut och det gäller att tänka på både hur trafiken sedan kommer påverkas av den nya vägen samt hur boende runt omkring kommer uppleva det hela.

Början av en vägplanering

Beroende på hur vägen ska se ut; om det är en grusväg eller en asfalterad väg/gata, så finns det flera saker att tänka på samt flera tekniker att använda sig av. Det första man börjar med i en vägbyggnation, är planen för hur processen ska se ut. Trafikverket brukar börja med en åtgärdsvalsstudie som innebär en analys i 4 steg. För det första sätter man sig in i framtiden och hur trafiken kan komma att se ut där vägen ska gå. Sedan optimerar man för att se hur väg- eller järnvägsnätet kan utnyttjas mer effektivt. Sist funderar man på om man kan bygga om eller utöka redan existerande vägar. Om man kommer fram till att en helt ny väg måste byggas, gör man en bygghandling innan man sätter igång.

Man lägger sedan upp en plan hur man ska gå tillväga.

Byggandet av väg

Efter planering börjar man med bygghandlingarna som beskriver i detalj, alla tekniker som ska användas under byggandet. Asfaltering, markläggning, utbyggandet av bullerplank, skyddsstängsel m.m. När man påbörjar vägbygget schaktar man först bort all jord och lera för att sedan bygga en s.k. terrass. På den lägger man upp olika byggnadslager och avslutar sedan med ett skyddslager. Det lagret kan både bestå av grus och asfalt. Hur starka de olika lagren är beror på kraven som ställs på vägen men en tumregel är att ha grövre material i botten för att utöka med finare material ju högre man kommer.

Skyddslager är till för att motverka effekterna av t.ex. tjäle på vintern och förstärkningslagret används för att kunna förmedla den last som vägen kommer att utsättas för. Om man bygger större vägar, är det Trafikverkets krav man ska följa.